Har absolut ingen lust att berätta om min helg. Om den har varit skit eller världens bästa helg eller bara en helt "vanlig" helg. Om jag verkligen är glad eller gråter i floder bakom hörnet. Eller om jag känner mig som en fisk i havet. Trött på att höra att allt är perfekt, för det är det inte. Finns alltid något fel, något att ändra till något bättre. Misstagen är gjorda och fler kommer det bli. Det perfekta livet är en bluff, berg-o-dal-banan kommer alltid att åka i nerförsbacke någon gång för att sen ta sig upp på toppen.